Hemma en snabbis efter SOTén och Ekeby
Tvättade bilen och gjorde den fin för att den ska känna sig pigg och fräch
(till ingen nytta)
Lördag morgon hämtade jag min kompis Susanne (Surre) i Vallentuna och vi drog kosan till Avesta och hälsade på vår gamle kompis Mathias.
På vägen blev den en del kul Loppisar och annat.
Grillkväll i glada vänners lag med en del öl och goda bartenderdrinkar i öltunnan - menade självklart badtunnan...
Seg morgon och de 5 milen som vår värd lovat oss visade sig vara 8 mil ca till Ludvika och Björnhyttan.
Glider som vanligt denna sommar in på två hjul precis innan Peter Ö ska börja förarmötet.
Slänger in banavgiften och pyser däck för att hinna med det gäng med bilar som man tror passar bäst att köra med.
Kjelle och Lena som vi träffade förra året på SOTèn slog jag förlje med och vi testade alla slingorna från lättaste nr 1, till lite svårare nr 5.
Sedan var det god lunch med hamburgare och korvförsäljning.
Min kompis Susanne gick på TC och en geting stack henne på hakan och hon slog till den så den stack henne en gång till på halsen. Skit, hon som ibland är allergisk mot getingar... det gick bra som tur var, denna gång men läskigt...
Roligt med så engagerade arrangörer som förgyller dagen, det är så välordnat när man kommer upp till Ludvika och Björnhyttan.
Jag vill verkligen tipsa alla om att köra där om ni får möjlighet, de har körningar lite då och då och nu inom snar framtid så har vi ju Trialen där innan sommarträffen i Skog.
Efter lunchen så gav Kjelle och jag oss iväg utmed ett av endurospåren och kom ganska långt innan jag fastnade på en liten sten som jag glidit ned på när jag försökt köra uppe på mittensträngen i ett spår. Kjelle drog loss mig lite lätt i ösregnet.
Efter några 100 meter så kom vi till ett litet gegghål som vi valde efter mycket om och men och funderingar att inte köra över och vi vände.
Tillbaka till bilen .
När jag närmade mig bilen så kände jag den omisskännliga doften av hypoidolja
- SKIT!
Diffen hade spruckigt och måttot som skallat den senaste veckan kändes avlägset: Våga Vägra Skydd!
Diffen fick sig nog en liten smäll vid stenen men det var nog bara droppen som fick diffen att rinna över då den blivit en aning bucklig på sista tiden och senast i fredags stod jag och Sten och talade om att jag skulle kanske göra slag i saken och inhandla alla hans skydd som han "har liggande".
Ut ur skogen så fort som möjligt och och in med en godisburk under för att samla upp oljan.
Björn som är bra på att svetsa tog sig en titt och kontaterade att det där gick nog att laga med silikon och efter en del fixande med sprit och torkning så fick han ihop diffen på ett fiffigt sätt.
Kjelle tejpade siljer och el-tejp några varv för säkerhetsskull och sedan var det bara att vänta på att det skulle torka.
I med oljan och börja tuffa hemmåt...
Jag började fundera på hur det var det här med oturen egentligen - jag har ju en himla otur för jämnan och de flesta som inte känner mig tycker att man är en aning neggig när man säger att man faktiskt har otur jämnt!
Men JAG HAR OTUR! faktiskt...
I alla fall när det gäller teknik, mekanik, jobb,spel, bilar, båtar och där det är 50% chans eller risk att det kan gå bra/dåligt så går det åt pipsvängen...
Halvvägs hem så ringer en kille som kört en Niva i Björnhyttan och frågar om jag kommit hem i annat fall så hade han en körning till Arlanda inom det snaraste som kunde hjälpa till. - SJYSST!!!
Men jag var ju på väg och glad att det fixade sig.
Jag la på luren...
PANG! så dundrade det till i hela bilen och efter att ha kollat under bilen så kan jag bara konstatera, utan vidare mekanikstudier, att avgassytemet brakat loss
- HELA systemet, alltså...
Olof ringde och jag talade om vad som hänt och körde vidare och sa att allt gick bra så här långt - ingen fara...
5 min senare så bestämde jag mig för att kolla oljan - det tickade så hemskt om motorn plötsligt och det hade ju rykt i ventilationen i fredags utan anledning.
Oljestickan helt torr, trots oljebyte för inte så länge sedan, men det har ju luktat lite varmt vägdamm de senaste dagarna så det kan vara något lekage kanske...?
In till macken, köpa olja - lätt som en plätt!?
Hm, vilken sort, massor med olika och den som mackpersonalen tipsade om stämde med det namnet som jag fått höra att jag absolut INTE skulle ta....
Fick tag i Sten som tipsade om den olja han haft i alla sina Land Rovers.
Hällde in oljan, körde hemåt och parkerade bilen mullrande utanför lägenheten kl. 22.40...
Man gör sig populär, vill jag lova...
Tisdag var det dags för en tur med motorbåten, första turen för i år och efter 15 min körning så bubblar motorn oroväckande och Olof får rycka in och drar i några tåtar och kollar tändstift med hjälp av en fickkniv/vinöppnare.
Motorn låter bättre ett tag men pumpar runt en massa luft på hemresan så den tappar farten - dags för en service där med...
Efter alla händelser som tillslut bara gör att man blir sittandes hysteriskt fnitttrande så behöver JAG en service, skulle jag tro - en helg på en kurort eller liknande kanske?
Ta´t lugnt i sommar och ha så kul - vi syns kanske i Hallsberg i helgen eller i Ludvika eller i Skog!
Phu och sov gott!
onsdag 16 juli 2008
tisdag 15 juli 2008
SOTén 2008
SOTEN 2008
På fredagen så kunde jag hämta min bil hos Sten som så himla snällt alltid hjälper en i nöd och hade fixat drivknuten på bilen. Han hjälpte även till att finkamma hela Stockholm på drivknutar och hittade tillslut en hos Hamilton.
Ett besök i hans garage var jätteroligt då legenden om Hamilton lever inom slrk och han är en hejjare på land Rovers!
Rimbo på lördagen med Frasse, Anders, Magnus, Pelle, Staffan, Mattias, Petter och vår nya medlem "Disco S" och en massa andra glada entusiaster.
Korvgubben fick fel på pumpen så jag fick påta mig ansvaret att registrera alla bilar och ta betalt. (tur att alla prickat av sig innan de åkte hem)
En solig och varm dag i Rimbo och många som busade runt i sanden - en av dessa var ju då Mattias (?) Disco s med sin nya Disco-03, han gjorde verkligen allt för att testa den så mycket som möjligt och slutklämmen blev när han tog sats upp för en av sandkullarna/högarna som de fortfarande gräver sand ur och som tur var så kom han inte över kanten - då hade han slagit i nosen ordentligt...
Måndag eftermiddag bar det av till Vetlandas camping för övernattning och körning i Ökna och SOTén.
Det är så härligt att köra in på en camping med 20-30 terrängbilar som gjort natt och så klart ett 10-tal Land Rovers med taktält.
Upp med campingvagnen och snacka med Skåningarna som var grannar och somna vid 12-tiden i småregnet.
Tisdag och Ökna - Vetlanda.
Förarmöte kl. 10.00 med Peter Öijerskog som detta år ändrat lite taktik och blivit med social även på campingen och runt omkring. säkert 50 bilar slöt upp denna dag.
Jag blev snabbt "uppraggad" av Davids (Vetlanda) pappa Lennart och Claes-Ola (?) som gav mig en guidad rundtur i skogen vilket var väldigt uppskattat! Vi tuffade runt och mötte några galna tyskar i en Defender.
Denna bana är högs upp på min 10 i topplista (som jag tänkt författa en dag när det regnar eller så.... ) Härlig körning - lite lik den på Åland med djup och lummig trollskog och långa spår.
Vid 17.30 gav vi oss av ett gäng på 15 bilar som slingrade oss i väg mot Söderköping med tankning och glasstopp.
På vägen mot Söderköping i vår långa karavan och med en glad Göteborgare med husvagn efter mig så skakade hela bilen till och i backspegeln ser jag hela mitt hjul flyga iväg studsande ned för backen - som tur var så träffade den INTE taket på husvagnen. Skakis i benen så fick jag hjälp att sätta dit däcket igen och några vänliga själar följde vägen bakåt för att kanske hitta kåpan eller hjulmuttrarna, men de hade nog studsat ned i diket.
I en 1000-dels sekund såg jag hela ekipaget med släp och allt braka rakt ut i skogen men det gick bara rakt fram faktiskt och bromsskivan blev slät i ena änden men fungerade bra endå.
Phu...
Campingen i Söderköping invaderade vi vid 23-tiden--- (ZZZZzzzzzzzzzzzzzzzzz)
Onsdag och Olerum i Söderköping
Olerum, Olerum - ja, en häftig skog med klippor hällar, lera, jord och mossa jäkligt trixigt, men kul! n hel bunt människor slöt upp och denna bana lockar en hel del militära terrängbilar då det finns mycket berg och lera.
Jag och Mats Bagge med familj från Järna (?) slog följe under dagen och vi testade en del bra uppförbackar med olika resultat. Mats styrstag blev en aning krokigt så vi fick vincha det till rätta.
Torsdag och Ekeby - Stockholm!
Efter att ha stressat runt ett par dagar och sovit minimalt så tänkte jag bara promenera runt på Ekeby med Harry då han helt enkelt fått nog av diverse skumparunt-dagar. .
På förarmötet fick vi reda på att Äventyrsspår 1+2 och valpspåret var avstängt denna dag och då kände jag att det kanske inte riktigt var värt de där 300 kronorna...
Min nya kollega kom förbi med sin familj och jag gjorde en deal med Öijerskog om att jag fick puttra runt och visa dem området gratis fram till lunch.
Det var kul att träffa Vetlanda-grabbarna grus David och Martin som var på besök i Stockholm.
På eftermiddagen så fick jag möjlighet att prata med Seppo och hans son Mikael som äger marken. Mickes bil som han byggt själv fick jag det stora nöjet att testa med det resltatet att jag körde som om jag övningskörde. Pinit, helt enkelt men han var pedagogisk.
Olof och jag fick se hans nya projekt i garaget som ska bli intressant att se i framtiden!
Tillbaka till campingen i Östnora vid 17-tiden - rekord! Äntligen skulle det bli middag före klockan 22 någon kväll!
Fredag och Strängnäs
Sovmorgon och av avsked av de trevliga Skåningarna som vi slagit följe med och de skulle vidare till Kättilstorp och vi drog hem för att fixa lite inför Ludvika på söndag!
Skaderapport för Sotén - så här långt...
Ett däcktapp - vill poängtera att Sten bytte drivknuten på den andra sidan.
Andra hörnan på kofångaren bak är nu också "borttagen"
Nyinstallerad behändig krok för soppåse (tidigare grogghylla/hörna på kofångaren)
1 st trädkramning på höger sida bak
1 st trädkramning på vänster sida bak
Krokig ljuddämpare
Krokig-are styrstag
Mosad tröskellist
Bucka (skulle inte tro det )
/malin
På fredagen så kunde jag hämta min bil hos Sten som så himla snällt alltid hjälper en i nöd och hade fixat drivknuten på bilen. Han hjälpte även till att finkamma hela Stockholm på drivknutar och hittade tillslut en hos Hamilton.
Ett besök i hans garage var jätteroligt då legenden om Hamilton lever inom slrk och han är en hejjare på land Rovers!
Rimbo på lördagen med Frasse, Anders, Magnus, Pelle, Staffan, Mattias, Petter och vår nya medlem "Disco S" och en massa andra glada entusiaster.
Korvgubben fick fel på pumpen så jag fick påta mig ansvaret att registrera alla bilar och ta betalt. (tur att alla prickat av sig innan de åkte hem)
En solig och varm dag i Rimbo och många som busade runt i sanden - en av dessa var ju då Mattias (?) Disco s med sin nya Disco-03, han gjorde verkligen allt för att testa den så mycket som möjligt och slutklämmen blev när han tog sats upp för en av sandkullarna/högarna som de fortfarande gräver sand ur och som tur var så kom han inte över kanten - då hade han slagit i nosen ordentligt...
Måndag eftermiddag bar det av till Vetlandas camping för övernattning och körning i Ökna och SOTén.
Det är så härligt att köra in på en camping med 20-30 terrängbilar som gjort natt och så klart ett 10-tal Land Rovers med taktält.
Upp med campingvagnen och snacka med Skåningarna som var grannar och somna vid 12-tiden i småregnet.
Tisdag och Ökna - Vetlanda.
Förarmöte kl. 10.00 med Peter Öijerskog som detta år ändrat lite taktik och blivit med social även på campingen och runt omkring. säkert 50 bilar slöt upp denna dag.
Jag blev snabbt "uppraggad" av Davids (Vetlanda) pappa Lennart och Claes-Ola (?) som gav mig en guidad rundtur i skogen vilket var väldigt uppskattat! Vi tuffade runt och mötte några galna tyskar i en Defender.
Denna bana är högs upp på min 10 i topplista (som jag tänkt författa en dag när det regnar eller så.... ) Härlig körning - lite lik den på Åland med djup och lummig trollskog och långa spår.
Vid 17.30 gav vi oss av ett gäng på 15 bilar som slingrade oss i väg mot Söderköping med tankning och glasstopp.
På vägen mot Söderköping i vår långa karavan och med en glad Göteborgare med husvagn efter mig så skakade hela bilen till och i backspegeln ser jag hela mitt hjul flyga iväg studsande ned för backen - som tur var så träffade den INTE taket på husvagnen. Skakis i benen så fick jag hjälp att sätta dit däcket igen och några vänliga själar följde vägen bakåt för att kanske hitta kåpan eller hjulmuttrarna, men de hade nog studsat ned i diket.
I en 1000-dels sekund såg jag hela ekipaget med släp och allt braka rakt ut i skogen men det gick bara rakt fram faktiskt och bromsskivan blev slät i ena änden men fungerade bra endå.
Phu...
Campingen i Söderköping invaderade vi vid 23-tiden--- (ZZZZzzzzzzzzzzzzzzzzz)
Onsdag och Olerum i Söderköping
Olerum, Olerum - ja, en häftig skog med klippor hällar, lera, jord och mossa jäkligt trixigt, men kul! n hel bunt människor slöt upp och denna bana lockar en hel del militära terrängbilar då det finns mycket berg och lera.
Jag och Mats Bagge med familj från Järna (?) slog följe under dagen och vi testade en del bra uppförbackar med olika resultat. Mats styrstag blev en aning krokigt så vi fick vincha det till rätta.
Torsdag och Ekeby - Stockholm!
Efter att ha stressat runt ett par dagar och sovit minimalt så tänkte jag bara promenera runt på Ekeby med Harry då han helt enkelt fått nog av diverse skumparunt-dagar. .
På förarmötet fick vi reda på att Äventyrsspår 1+2 och valpspåret var avstängt denna dag och då kände jag att det kanske inte riktigt var värt de där 300 kronorna...
Min nya kollega kom förbi med sin familj och jag gjorde en deal med Öijerskog om att jag fick puttra runt och visa dem området gratis fram till lunch.
Det var kul att träffa Vetlanda-grabbarna grus David och Martin som var på besök i Stockholm.
På eftermiddagen så fick jag möjlighet att prata med Seppo och hans son Mikael som äger marken. Mickes bil som han byggt själv fick jag det stora nöjet att testa med det resltatet att jag körde som om jag övningskörde. Pinit, helt enkelt men han var pedagogisk.
Olof och jag fick se hans nya projekt i garaget som ska bli intressant att se i framtiden!
Tillbaka till campingen i Östnora vid 17-tiden - rekord! Äntligen skulle det bli middag före klockan 22 någon kväll!
Fredag och Strängnäs
Sovmorgon och av avsked av de trevliga Skåningarna som vi slagit följe med och de skulle vidare till Kättilstorp och vi drog hem för att fixa lite inför Ludvika på söndag!
Skaderapport för Sotén - så här långt...
Ett däcktapp - vill poängtera att Sten bytte drivknuten på den andra sidan.
Andra hörnan på kofångaren bak är nu också "borttagen"
Nyinstallerad behändig krok för soppåse (tidigare grogghylla/hörna på kofångaren)
1 st trädkramning på höger sida bak
1 st trädkramning på vänster sida bak
Krokig ljuddämpare
Krokig-are styrstag
Mosad tröskellist
Bucka (skulle inte tro det )
/malin
tisdag 15 april 2008
Harry kommer hem
Harry kommer hem
Hämtade Harry igår i de djupa skogarna i Värmland och nu har han fått träffa grannarna och har "pinkat in sitt revir" i området och verkar ta det med sans att bli ensam med mig - han har ju haft en hel del tjejer springande efter sig tidigare.
Det ska bli kul att ha en varm vän att hålla tass med på nya äventyr - så välkommen till Stockholm, Harry!
- Han är en gammal gubbe och jag är en aning ovan med att det hänger och dinglar något under magen, men jag hoppas att vi ska ha kul de sista åren som han hänger med...
Hämtade Harry igår i de djupa skogarna i Värmland och nu har han fått träffa grannarna och har "pinkat in sitt revir" i området och verkar ta det med sans att bli ensam med mig - han har ju haft en hel del tjejer springande efter sig tidigare.
Det ska bli kul att ha en varm vän att hålla tass med på nya äventyr - så välkommen till Stockholm, Harry!
- Han är en gammal gubbe och jag är en aning ovan med att det hänger och dinglar något under magen, men jag hoppas att vi ska ha kul de sista åren som han hänger med...
tisdag 1 april 2008
April April
Knappt man vågar yppa att man gjort ännu ett bilköp...
5 bilar - nu får det vara nog...
Hittade genom kontakter en Jeep för ganska bra pengar och efter att ha kört Anders (i Märsta) Wrangler då vi la ut kontrollerna inför Ägg-jakten så var jag helt såld - och är det inte så att de flesta (innan man visste att 4-hjulsdrift inte innebar att det var en Jeep) alltid velat ha en Wrangler?
Glida runt på stan i sommarsolen och bränna nacken när man tagit bort taket?
Nu är det gjort i alla fall!
Nya pärlan:
Höjd och 33" däck, sjysst pris och bara lite att fixa med motorn så är den klar för att köra...
5 bilar - nu får det vara nog...
Hittade genom kontakter en Jeep för ganska bra pengar och efter att ha kört Anders (i Märsta) Wrangler då vi la ut kontrollerna inför Ägg-jakten så var jag helt såld - och är det inte så att de flesta (innan man visste att 4-hjulsdrift inte innebar att det var en Jeep) alltid velat ha en Wrangler?
Glida runt på stan i sommarsolen och bränna nacken när man tagit bort taket?
Nu är det gjort i alla fall!
Nya pärlan:
Höjd och 33" däck, sjysst pris och bara lite att fixa med motorn så är den klar för att köra...
söndag 16 mars 2008
Äggjakten 16/3-08
Äggjakten 2008
Ägg-jakten i Odensala norr om Stockholm blev en succe´- tyckte jag i alla fall!
Efter allt springande i skogen som var heltokigt så var jag alldeles slut på lördagskvällen och håller med Pelle om att det var svårt att sova!
Uppställning av alla bilar vid Odensla kyrka kl. 10.00 på söndagen:
Peter S med sin kammofärgade seriebil, Pelle med sin röda Disco "Jacob", Daniel i sin Toyota 4runner, Stefan i sin nya silvriga Defender, Sten med sin nya röda Rubicon, Anders B med sin silver Disco "Lilla Gumman", Marcus med sin vita Disco, Arne med sin svarta Defender, Uffe med sin vinröda Wrangler, Tomas K med sin Wrangler, Tomas H med sin oRange/röda, Per med sin svarta Defender Matilda II och Ronnie med sin gröna Cheva-pickis.
Många co-drivers i form av fruar, barn, kompisar och "annat löst folk" var också med och gjorde dagen perfekt! Vi körde till Anders J och hämtade upp honom på hans gård och han tog täten mot skogen.
Efter incheckning, utdelning av kontrolllappar, snören och instruktioner å† bar det iväg in i skogen med 12 ekipage. Efter en kortare stund så visade det sig helt otippat att första ler-"pölen" inte var så lätt att forcera och Tomas K ställde sig i andra änden och vinchade över sina kamrater. (till saken hör den att man kunde tjäna extrapoäng om man hjälpte sina medtävlanden) Sten hakde genast på och hjälpte fler över. Stefan fastnade ordentligt i en timma.
Jakten fortsatte in i skogen och där hängde orienteringskontroller, stämplar, påskägg, kycklingar, fjädrar, godis och en massa kärringkläder som passade den störtade påskkärringen.
Påskkärringen hade dock smitit hem i bara underläderna, men lämnat resten efter sig.
Kaffekitteln, katten, kvasten, hucklet, capen, håret, kjolen, handväskan, (måste berämma de få som faktiskt tittade i handväskan och hittade en skatt ) knäppkängorna, sjaletten, löständerna, randiga strumpor, blus mm...
Allt gav poäng och det räknades och letades i skogen. Dock hade de som inte hade en co-driver stora problem att både titta på terrängen, stenar, stubbar OCH påskteckan.
Lunchen intogs efter hand man klarat första slingan. Efter lunchen gled bilarna iväg en efter en och några åkte hem nöjda med dagen så här långt. De som kände att skogen blev för övermäktig hoppade glatt in i en annan bil som co-driver och tog sig an jakten.
Det blev en relativt svår terräng då det var ganska mjukt och blött i skogen och hade man orginaldäck så blev det lite svårt, det är himla knepigt att beräkna vad som är genomförbart och inte för alla bilar och har vädret varit blött dessutom så kan ju vilken myr som helst bli en svår nöt att knäcka...
Jag fick äntligen möjlighet att att testa banan denna dag och körde runt med resultatet att jag bara hittade 6st av 11 kontroller och behövde dirigering och en vinchning innan jag kom i mål. (hade glömt att pysa däcken, körde med 2,4 och brukar ha 1,2 när jag kör )
Så - ja, det var nog en ganska knepig bana...
Prisutdelningen blev lite snurrig med jag hoppas att alla blev nöjda, mest medtävlarhjälpande, renast lapp och mest kontroller hade Team chicken och Team 4runner, Team Hustomten och Team Linus (tror jag)
Vid 16-tiden började alla glida iväg hemmåt, solen började gå ned i molnen och det var dags att sanera bilar, barn och kläder från lera.
För att bättra på spänningen fastnade Anders B i värsta uppförsbacken (varför ska man göra som alla andra och ta svåra backen upp när man kan ta skitsvåra/omöjliga backen?)
Motorn la av och i och med det så försvann trycket i vänster fluffbälg som fixar fjädringen.
I kraftig lutning vinchades "lilla gumman" upp av Tomas K och Sten som stod som förankring.
Sista supterlutningen orkade inte vinchen så Ronni fick ta sin bil (som för övrigt klarar allt, tydligen) och bogsera upp Anders...
Efter många huvudbryn och olika försök att få igång bilen så fick bilen stå kvar - hon gillade tydligen platsen...
På månadagen kom vår hjälte Peter H från Sigtuna med tunga släpet och hämtade hela ekipaget och ska nu in och analyseras.
Tack än en gång Anders för en härlig dag med fint väder och fin skog!
Bilder här: http://www.resdagboken.se/Default.aspx?documentId=3&userId=174926§ion=myimagegalleries&journeyId=287953
//Malin
Ägg-jakten i Odensala norr om Stockholm blev en succe´- tyckte jag i alla fall!
Efter allt springande i skogen som var heltokigt så var jag alldeles slut på lördagskvällen och håller med Pelle om att det var svårt att sova!
Uppställning av alla bilar vid Odensla kyrka kl. 10.00 på söndagen:
Peter S med sin kammofärgade seriebil, Pelle med sin röda Disco "Jacob", Daniel i sin Toyota 4runner, Stefan i sin nya silvriga Defender, Sten med sin nya röda Rubicon, Anders B med sin silver Disco "Lilla Gumman", Marcus med sin vita Disco, Arne med sin svarta Defender, Uffe med sin vinröda Wrangler, Tomas K med sin Wrangler, Tomas H med sin oRange/röda, Per med sin svarta Defender Matilda II och Ronnie med sin gröna Cheva-pickis.
Många co-drivers i form av fruar, barn, kompisar och "annat löst folk" var också med och gjorde dagen perfekt! Vi körde till Anders J och hämtade upp honom på hans gård och han tog täten mot skogen.
Efter incheckning, utdelning av kontrolllappar, snören och instruktioner å† bar det iväg in i skogen med 12 ekipage. Efter en kortare stund så visade det sig helt otippat att första ler-"pölen" inte var så lätt att forcera och Tomas K ställde sig i andra änden och vinchade över sina kamrater. (till saken hör den att man kunde tjäna extrapoäng om man hjälpte sina medtävlanden) Sten hakde genast på och hjälpte fler över. Stefan fastnade ordentligt i en timma.
Jakten fortsatte in i skogen och där hängde orienteringskontroller, stämplar, påskägg, kycklingar, fjädrar, godis och en massa kärringkläder som passade den störtade påskkärringen.
Påskkärringen hade dock smitit hem i bara underläderna, men lämnat resten efter sig.
Kaffekitteln, katten, kvasten, hucklet, capen, håret, kjolen, handväskan, (måste berämma de få som faktiskt tittade i handväskan och hittade en skatt ) knäppkängorna, sjaletten, löständerna, randiga strumpor, blus mm...
Allt gav poäng och det räknades och letades i skogen. Dock hade de som inte hade en co-driver stora problem att både titta på terrängen, stenar, stubbar OCH påskteckan.
Lunchen intogs efter hand man klarat första slingan. Efter lunchen gled bilarna iväg en efter en och några åkte hem nöjda med dagen så här långt. De som kände att skogen blev för övermäktig hoppade glatt in i en annan bil som co-driver och tog sig an jakten.
Det blev en relativt svår terräng då det var ganska mjukt och blött i skogen och hade man orginaldäck så blev det lite svårt, det är himla knepigt att beräkna vad som är genomförbart och inte för alla bilar och har vädret varit blött dessutom så kan ju vilken myr som helst bli en svår nöt att knäcka...
Jag fick äntligen möjlighet att att testa banan denna dag och körde runt med resultatet att jag bara hittade 6st av 11 kontroller och behövde dirigering och en vinchning innan jag kom i mål. (hade glömt att pysa däcken, körde med 2,4 och brukar ha 1,2 när jag kör )
Så - ja, det var nog en ganska knepig bana...
Prisutdelningen blev lite snurrig med jag hoppas att alla blev nöjda, mest medtävlarhjälpande, renast lapp och mest kontroller hade Team chicken och Team 4runner, Team Hustomten och Team Linus (tror jag)
Vid 16-tiden började alla glida iväg hemmåt, solen började gå ned i molnen och det var dags att sanera bilar, barn och kläder från lera.
För att bättra på spänningen fastnade Anders B i värsta uppförsbacken (varför ska man göra som alla andra och ta svåra backen upp när man kan ta skitsvåra/omöjliga backen?)
Motorn la av och i och med det så försvann trycket i vänster fluffbälg som fixar fjädringen.
I kraftig lutning vinchades "lilla gumman" upp av Tomas K och Sten som stod som förankring.
Sista supterlutningen orkade inte vinchen så Ronni fick ta sin bil (som för övrigt klarar allt, tydligen) och bogsera upp Anders...
Efter många huvudbryn och olika försök att få igång bilen så fick bilen stå kvar - hon gillade tydligen platsen...
På månadagen kom vår hjälte Peter H från Sigtuna med tunga släpet och hämtade hela ekipaget och ska nu in och analyseras.
Tack än en gång Anders för en härlig dag med fint väder och fin skog!
Bilder här: http://www.resdagboken.se/Default.aspx?documentId=3&userId=174926§ion=myimagegalleries&journeyId=287953
//Malin
tisdag 8 januari 2008
Wilmis, Offroadvovven
Wilmis-offroadvovven
Nu är det ett par veckor sedan det blev tomt i mitt hus, jag var på resande fot när det hände...
Wilmis insjuknade på nyårsdagen och lades in på Bagarmossen, men ingenting hjälpte och hon svarade inte medicinen, blodet ville inte koagulera längre och de sa att det inte var mycket tid kvar och det fanns inget hopp mer. Att sitta på andra sidan jorden och ta ett beslut om att låta sin vän somna in är så bedrövligt sorgligt och osjysst...
Wilmis bodde hos Olof som tog hand om henne och min mamma åkte hem till mig och hämtade en fleecetröja som luktade Malin och de satt med henne och hennes favvonalle hela eftermiddagen.
När det var dags så ville jag att hon skulle få ligga i Discon, som hon uppskattat mer och mer på våra turer i skogen. Hon fick ta en sista åktur så hon skulle känna att hon visste att hon skulle få komma hem...
Hon orkade för första gången på flera dagar sträcka på halsen för att se ut genom bilfönstret och se på vilka äventyr hon skulle på, sedan åkte de till veterinären som gav henne sprutan. Hon somnade in bland sina vänner och fick frid i min mammas och Olofs knä.
Hon har haft ett bra liv med, sök, spår, räddning, jakt, helikopterturer, bus och många två och fyrbenta vänner.
Det var ju hon och jag på äventyr för jämnan.
Min sista bild av Wilma som etsat sig fast på näthinnan är från bakluckan i Land Rovern, sittandes förväntansfull och med öronen på spänn. Öppensinnad för nya äventyr med matte!
Vi var alltid på väg, Wilmis och jag, hon var alltid med, bilen, segelbåten, motorbåten, skid-skridsko-turen och vi trivdes ihop - på resande fot, Wilmis var en liten soffpotatis och en busvovve - samtidigt, det var det som var hennes kännetecken, hon hade en av - och på-knapp.
Nu är det ett par veckor sedan det blev tomt i mitt hus, jag var på resande fot när det hände...
Wilmis insjuknade på nyårsdagen och lades in på Bagarmossen, men ingenting hjälpte och hon svarade inte medicinen, blodet ville inte koagulera längre och de sa att det inte var mycket tid kvar och det fanns inget hopp mer. Att sitta på andra sidan jorden och ta ett beslut om att låta sin vän somna in är så bedrövligt sorgligt och osjysst...
Wilmis bodde hos Olof som tog hand om henne och min mamma åkte hem till mig och hämtade en fleecetröja som luktade Malin och de satt med henne och hennes favvonalle hela eftermiddagen.
När det var dags så ville jag att hon skulle få ligga i Discon, som hon uppskattat mer och mer på våra turer i skogen. Hon fick ta en sista åktur så hon skulle känna att hon visste att hon skulle få komma hem...
Hon orkade för första gången på flera dagar sträcka på halsen för att se ut genom bilfönstret och se på vilka äventyr hon skulle på, sedan åkte de till veterinären som gav henne sprutan. Hon somnade in bland sina vänner och fick frid i min mammas och Olofs knä.
Hon har haft ett bra liv med, sök, spår, räddning, jakt, helikopterturer, bus och många två och fyrbenta vänner.
Det var ju hon och jag på äventyr för jämnan.
Min sista bild av Wilma som etsat sig fast på näthinnan är från bakluckan i Land Rovern, sittandes förväntansfull och med öronen på spänn. Öppensinnad för nya äventyr med matte!
Vi var alltid på väg, Wilmis och jag, hon var alltid med, bilen, segelbåten, motorbåten, skid-skridsko-turen och vi trivdes ihop - på resande fot, Wilmis var en liten soffpotatis och en busvovve - samtidigt, det var det som var hennes kännetecken, hon hade en av - och på-knapp.
Hon hade något visst som gjorde att alla som träffade henne, till och med hundrädda föll för henne pladask.
Bananörat, Pilmis, Willie, Lipan, Lillgrisen, Wimlis, Filman, Pillieplutt-skrutt, allas och framför allt mattes Wilmis...
Här slutar spåret/Jag har gått hem
"Lord Baden Powell"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
